Direktlänk till inlägg 20 juli 2012
Så i början av 2011 kom uppföljaren (”21”). Om hennes första album förtrollat publiken och skapat rubriker, så slog den nya produkten ner som en bomb och har blivit det bäst säljande albumet 2011 … i världen, med spår som ”Someone like you” och ”Rolling in the deep”.
I slutet av förra året släpptes liveinspelningen ”Adele – Live at Royal Albert Hall” på DVD och Blu-ray. Den hamnade direkt på min önskelista.
Igår kväll satte jag på konserten … och har fortfarande gåshud. Ung och oförstörd, rörd av förmånen att få spela inför en fullhövdad publik på anrika Royal Albert Hall, men totalt oberörd av de höga förväntningarna hos hennes fans, ger hon sig i kast med de bästa låtarna från de två albumen och framför dem i en intim och avskalad atmosfär. En del låtar backas upp av en strängensemble och en normal bandbesättning, men de allra, allra vackraste ögonblicken är när hon endast ackompanjeras av ett piano. Underbart… Den enda invändningen jag kan ha är att konserten förmodligen hade gjort sig ännu bättre i en liten, rökig jazzklubb. Här känns ibland intimiteten lite anonym (!) i den gigantiska konsertlokalen. Hon griper dock tag om en, vädjar till ljusproducenten att tända ljusen så att hon kan se publiken och berättar ärligt hur varje låt har vuxit fram ur hennes sargade förhållanden. Utlämnande är bara förnamnet…
Produktionen på Blu-ray består av den kompletta konserten på (tyvärr bara) 90 minuter samt en CD-skiva med hela showen. Här kommer också min allvarligaste kritik. Producenten har sett sin chans att tjäna storkovan på Adeles framgångar och slarvat med detaljer som stör åtminstone mig.
Ljudet är lagrat i DTS-HD Master (och i stereo naturligtvis). Det är alltså en högupplöst ljudkvalitet helt utan komprimering. I vanlig ordning, när det gäller DTS, så är ljudet kristallklart och dynamiskt men saknar basdjupet. Här MÅSTE du höja volymen på din subba ett par hack för att kunna njuta fullt ut.
Bilden är alldeles för mjuk och upplösningen gör inte Full-HD rättvisa. I de ljusa scenerna är skärpan bra, men så fort regissören panorera i publiken ser man att produktionen har en kornighet som borde vara förbjuden på en Blu-ray. Dessa eviga sceningångar med oskärpa till skärpa och scenutgångar med skärpa till oskärpa ser trevligt ut de första 10 gångerna, men därefter undrar man om fantasin saknas helt eller om det helt enkelt är frågan om resurssparande åtgärder.
Sammantaget är det här en mycket givande konsert och jag hade gärna sett Adele live. Det finns dock lite skavanker i produktionen som drar ner mitt betyg och som gör att jag ifrågasätter varför man inte nöjde sig med en DVD-version. Blu-ray tillför inget ytterligare.
Konsert: (5)
Ljud: (3) eller (4 - med manuellt höjd nivå på basen)
Bild: (3)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 | 21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 | 28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|